Det var vi som aldrig riktigt passade in
Det var vi som aldrig tycktes trivas i vårt eget skinn
Och mobbarna, de jävlades som de fega kräk de var
När alla par gick två och två stod vi allena kvar
På andra sidan salen såg jag dig, min gamle vän
Det var vi mot klabbet igen
Ja, det var vi mot klabbet igen
Jag är äldre nu men densamme som förut
Jag snärjer in mig i mig själv och hittar inte ut
Jag har alltid ställt mig utanför men ändå alltid längtat in
Det blir klyddigt när man blandar in psykologin
Nu saknar jag åter dig, min gamle vän
Kan det vara vi mot klabbet igen?
Ja, det är vi mot klabbet igen
Jag skrev en sång och sedan flera hundra till
Närde storvulna drömmar men det blir sällan som man vill
Men den som inte ropar får heller aldrig något svar
Det är dags att sluta gräma sig och vara glad för vad man har
Och jag är särskilt glad att jag har dig, min gamle vän
Nu är det vi mot klabbet igen
Ja, det är vi mot klabbet igen
Ikväll är det vi mot klabbet igen
Ja, det är vi mot klabbet igen
Ja, det är vi mot klabbet igen
Det är vi mot klabbet igen
Text och musik: Anders Hansson